En för mig obekant tidning låg i mitt postfack häromdagen, "Magasin 360, om forskning och utveckling i skola och förskola". Bland många intressanta artiklar fastnar jag för "Skola 2.0". Den handlar om att bara på bara några år har vi fått en generation som använder datorn till att redigera filmer, foton, spela in musik, umgås i sociala medier och söka information. Denna utveckling får betydelse för lärrollen och undervisningen i klassrummet.
Nyazeeländsk skolguru, Bruce Dixon, använder metaforen om grodan som stoppas i en kastrull med vatten och inte märker att det kalla vattnet blir gradvis hetare och därför inte hoppar ur kastrullen. Till slut är grodan kokt.
Enligt Dixon är skolan snart kokt om den inte fångar upp dagens unga som inte vill något hellre än att lära sig saker och om den envisas med att lära ut gamla kunskaper för en svunnen tid.
"-Ungdomarna är superkreativa, säger Dixon. De samlar kunskap från alla möjliga håll som de sedan kommunicerar Men bara på fritiden. När de kommer till skolan placeras de i sina bänkar med papper och penna och blir tillsagda att stänga av mobiltelefonerna."
Dixon menar att om skolan inte förändar sig blir den den en alltmer ovidkommande plats för lärandet. Han vill förse alla elever med en egen bärbar dator, en dator som används i skolan och på fritiden, en dator som fungerar som arbetsredskap. Det är först då pedagogiken kan utvecklas.
Det är lätt att instämma i Dixons tankar. En bärbar datorer till varje lärare och elev borde prioriteras högt på vår skola för att möta framtidens lärande.
söndag 11 oktober 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)